En kod per växt, densamma på alla språk
Buxbomsmotten heter fyra olika saker i fyra länder. EPPO ger insekten en enda kod på fem bokstäver, och FairGrow kopplar dina grödor, dina skadegörare och dina godkännanden till den. Då ställer du samma fråga överallt och får det svar som gäller i ditt land.
Ett namn är ingen nyckel
Buxusmot, pyrale du buis, Buchsbaumzünsler, box tree moth, buxbomsmott. Många namn, en insekt. Så länge du räknar med namn måste du hålla en lista för varje språk och varje stavning, och det blir ändå fel för de arter som folk blandar ihop i vardagligt tal. EPPO ger varje organism en enda kod på fem bokstäver, och den koden ändras inte när du byter språk eller land.
Samma fråga, överallt
FairGrow kopplar dina grödor, dina skadegörare och dina godkännanden till EPPO-koden. Då ställer du samma fråga i Flandern som i Nordholland och får det svar som gäller i ditt land, utan att skriva något annorlunda.
Våra egna lager först
FairGrow känner redan till 1 115 verifierade grödor och 2 659 koder som kommer från nationella godkännanden. Sökningen börjar där, så de flesta frågor kräver inte en enda förfrågan till EPPO. Först när våra egna lager inte har svaret går frågan vidare.
Cachen är obligatorisk, inte ett tillval
Varje fråga går först via vår egen kopia. Vi sparar ett taxon i trettio dagar, relationer och regelverk i sju. EPPO-data förändras långsamt, så du förlorar ingen aktualitet, och deras servrar slipper mycket trafik.
Ett avbrott är inget bevis
Om en förfrågan misslyckas visar vi medvetet den äldre kopian, med en markering. Ett nätverksfel betyder inte att en organism inte finns, och en tom skärm läses som ”inget hittades”. Den skillnaden är för viktig för att sopas under mattan.
Två vägar till samma databas
Med en API-nyckel använder vi Global Database API. Utan nyckel, eller om den går ner, byter vi till den publika databasen som har samma innehåll. Du märker ingenting, förutom att det fortsätter att fungera.
Bron till registret över godkännanden
För en gröda ser du inte bara vad EPPO listar som skadegörare, utan också vad det finns ett godkänt medel mot i ditt land. Den frågan körs på samma användningsblock, eftersom ett svar där gröda och skadegörare har testats var för sig inte betyder någonting.
Varje vy anger källan
Uppgifterna kommer från EPPO Global Database och används enligt Open Data Licence. Var de än visas på din skärm anges källan med en länk. Det är ingen dekoration, utan villkoret för att öppna data ska förbli öppna.
Tre frågor du faktiskt ställer
Vad är det här, exakt
Skriv ett namn på ditt eget språk så får du koden, det föredragna namnet och de synonymer som EPPO känner till. Praktiskt när du stöter på en organism på en etikett eller i ett larm och vill veta om det är samma sak som du såg krypa omkring i ditt växthus.
Vad angriper vad
Från en gröda ser du vilka organismer EPPO kopplar till den, och från en organism vilka grödor den angriper. Det är listan som hjälper dig att placera en observation innan du bestämmer något.
Hur myndigheten ser på det
Klassificeringen visar om en organism står på en karantän- eller varningslista någonstans. Det ändrar ingenting i vad du får göra, men det förklarar varför vissa rapporter väger tyngre än andra.
En fjärdedel av den första listan visade sig vara gissningar
När grödlagret byggdes fanns det redan en lista med 67 koder. Vid kontroll fanns sju inte i EPPO och fem pekade på en helt annan växt. Det mest minnesvärda misstaget: NAASS stod på listan som narciss, men det är koden för källfräne.
- Sedan dess kommer ingen kod in i tabellen utan att ha slagits upp i Global Database
- Det föredragna namnet där måste stämma med det vetenskapliga namn som leverantören av uppgifterna anger
- Koder som inte kan matchas entydigt får en varning i stället för en tyst gissning
EPPO, växtskyddsorganisationen för Europa och Medelhavsområdet
EPPO är den mellanstatliga organisation som sedan 1951 tar fram överenskommelser om växtskydd för Europa och Medelhavsområdet. Global Database är deras publika referensverk: taxonomi, utbredning, värdväxter och vilka organismer som övervakas var. Det är där resten av branschen hämtar sina koder, och därför där vi hämtar våra.
Vi använder databasen enligt Open Data Licence. Det betyder att vi anger källan överallt där vi visar uppgifterna och håller vår trafik till det vi verkligen behöver. Vår cache finns inte bara för vår egen hastighet; framför allt ser den till att ett växande antal odlare aldrig blir en belastning för en publik tjänst.
Läs mer på gd.eppo.int och hos EPPO självt.
Källhänvisning: EPPO Global Database, används enligt Open Data Licence. Den visas under varje vy som bygger på den.
Det här frågar odlare oss
Måste jag lära mig de här koderna utantill?
Nej. Du skriver det namn du använder, på ditt eget språk. Koden är spåret som FairGrow räknar längs, inget du behöver komma ihåg. Du ser den ändå, så att du kan kopiera den när en myndighet eller en leverantör ber om den.
Vad händer om min gröda inte har någon EPPO-kod?
Det händer, särskilt för prydnadsväxter och på obrukad mark. Du ser det som en varning, inte som ett avslag. Hör av dig så tittar vi på om det ändå går att göra en entydig matchning.
Varför finns min hortensia under fyra olika poster?
Därför att ett nationellt godkännande inte skrivs på EPPO-koder utan på grödgrupper. Den nederländska myndigheten kopplar sjuttio koder till en enda post, ”övriga krukväxter”, och omvänt står hortensia under ”hortensia”, ”övriga krukväxter”, ”övriga snittblommor” och ”övriga klätterväxter”. Den matchningen är många-till-många och skiljer sig mellan länder, så vi håller den i en uttrycklig, versionshanterad tabell i stället för i smart logik som ingen kan förklara i efterhand.
Hur aktuella är uppgifterna?
Vi sparar ett taxon i trettio dagar, relationer och regelverk i sju. EPPO-data förändras långsamt, så i praktiken märker du inget. Om du ser en markering om att ett svar är gammalt betyder det att EPPO inte gick att nå just då, och att vi hellre visar dig den tidigare sanningen än en tom skärm.
Kostar det extra?
Nej. Att slå upp grödor och skadegörare ingår i ditt abonnemang. Det du kan lägga till är medelskontrollen, som tar steget från ”vad är det här” till ”får jag använda något mot det här”.
Se det på din egen gröda
Lägg in ditt fält i FairGrow så får dina grödor sin kod direkt. Det öppnar vägen till listan över skadegörare, medelsregistret och odlingsjournalen, utan att du behöver hålla en andra lista någonstans.
Skapa ditt konto → Till växtskydd →