Kayan Aikin Manoma

Mene ne lambunka naka ke bukata?

Ta hanyar Kayan Aikin Manoma za ka gani nan take, ba tare da cika fom ko jira ba, nawa ne amfanin gonarka ke bukatar ruwa, wane matakin girma ne kake ciki, da kuma wadanne na’urori masu wayo suka dace da kai.

Menene Zigbee?
1 mm
ruwa = lita 1 a kowace m²
4
matakan girma a kowane amfanin gona
FAO-56
tushen kimiyya
0 dakika
jira don amsarka
Kayan Aikin Manoma

Babu fom. Amsa nan take.

A da, sai ka tuntube mu ka jira mu mayar maka da kira. Yanzu za ka zabi irin amfanin gonarka ka ga nan take nawa ruwa kake bukata, wane matakin girma ne kake ciki, da wadanne na’urori masu wayo suka dace. Mai sauki ga karamin gonar gida, mai zurfi ga masana.

Ka lissafta bukatar ruwanka a dakika 30

Karamar gona ko gonar fure, greenhouse ko sararin bude gona: gaya mana a takaice abin da kake nomawa kuma kayan aikin zai lissafta nan take bukatar ruwanka, jadawalin ban ruwanka, tankin ajiyar ruwa, da kayan Zigbee da aka shawarta. Sauya tsakanin mai sauki da mai zurfi da dannawa daya kacal.

Sabo ne ga Zigbee? Fara karanta menene itaZigbee ita ce harshen sadarwa maras waya na na’urorin lambu masu wayo. Muna bayyana a hankali yadda take aiki, menene gateway da kuma wadanne kayayyaki kake bukata. Menene Zigbee? → Har wa yau mai amfani: Na’urar Lissafin Hasken GirmaKa lissafta yawan hasken LED da tsire-tsirenka ke bukata: karfin haske (PPFD), jimlar yau da kullum (DLI), karfin fitilar da kudin wutar lantarki, tare da zabin amfani da hasken rana. Bude na’urar lissafi →
Matakan girma & tsarin girma

Bukatar ruwa na canzawa a kowane matakin girma

Karamin tsiro yana shan ruwa kadan, mafi yawa lokacin da yake fure kuma yana samar da ‘ya’ya, kuma kadan yayin da yake nunawa. Danna wani mataki ka ga abin da ke faruwa. Sauya sauyawa zuwa mai zurfi don ganin lambobin BBCH, sinadaran amfanin gona da tsarin girma.

< div class="fg-phsec">
Amincewa

Tushen bayanai da tushen kimiyya

Yanayin ci gaba baya amfani da ka’idojin hankali kawai, sai dai hanyoyin da aka amince da su kuma aka bincika ta hanyar takwarorinsu. A kasa akwai tushen asali ga kowane mataki na lissafi. A cikin kimiyya, abin da ake iya bibiyarsa ne kawai ke da darajar, don haka za a iya duba kowace lissafi da darajar tebur.

Bukatar ruwa tana bin ma’aunin FAO: fitowar tururin amfanin gona ETc = ETo × Kc, tare da tushen tururi bisa ga Penman-Monteith kuma, ga Netherlands, ma’aunin Makkink na KNMI. Ma’aunin ruwan kasa (TAW, RAW, tazarar ban ruwa) na fitowa daga jagorar FAO-56 din. Gishirin kasa yana bin tsarin Maas da Hoffman, jimlar zafin ta ta McMaster da Wilhelm. Ga girma karkashin gilashi muna nuni ga aikin Stanghellini.

  1. Allen, R.G., Pereira, L.S., Raes, D. & Smith, M. (1998). Crop evapotranspiration: guidelines for computing crop water requirements. FAO Irrigation and Drainage Paper 56. FAO, Rome. fao.org/4/x0490e. Tushen ETo (Eq. 6), gyaran Kc (Eq. 62/65), TAW/RAW (Eq. 82/83) da Tebur 19/22.
  2. Penman, H.L. (1948). Natural evaporation from open water, bare soil and grass. Proceedings of the Royal Society A, 193, 120-145. doi:10.1098/rspa.1948.0037
  3. Monteith, J.L. (1965). Evaporation and environment. Symposia of the Society for Experimental Biology, 19, 205-234.
  4. Makkink, G.F. (1957). Testing the Penman formula by means of lysimeters. Journal of the Institution of Water Engineers, 11, 277-288.
  5. De Bruin, H.A.R. (1987). From Penman to Makkink. In: Hooghart, J.C. (ed.), Evaporation and Weather, CHO-TNO Proceedings 39, 5-31. Ya gabatar da ma’aunin KNMI c = 0.65.
  6. Hooghart, J.C. & Lablans, W.N. (eds.) (1988). Van Penman naar Makkink; een nieuwe berekeningswijze voor de klimatologische verdampingsgetallen. CHO-TNO Rapporten en Nota’s 19 (also KNMI TR-111), The Hague.
  7. Maas, E.V. & Hoffman, G.J. (1977). Crop salt tolerance: current assessment. Journal of the Irrigation and Drainage Division (ASCE), 103(IR2), 115-134. doi:10.1061/JRCEA4.0001137
  8. McMaster, G.S. & Wilhelm, W.W. (1997). Growing degree-days: one equation, two interpretations. Agricultural and Forest Meteorology, 87(4), 291-300. doi:10.1016/S0168-1923(97)00027-0
  9. Meier, U. (ed.) (2001). Growth stages of mono- and dicotyledonous plants. BBCH Monograph, 2nd edition. Federal Biological Research Centre for Agriculture and Forestry (BBA), Germany. Open access (2018): doi:10.5073/20180906-074619
  10. Steduto, P., Hsiao, T.C., Raes, D. & Fereres, E. (2009). AquaCrop, the FAO crop model to simulate yield response to water: I. Concepts and underlying principles. Agronomy Journal, 101(3), 426-437. doi:10.2134/agronj2008.0139s
  11. Allen, R.G. & Pereira, L.S. (2009). Estimating crop coefficients from fraction of ground cover and height. Irrigation Science, 28(1), 17-34. doi:10.1007/s00271-009-0182-z
  12. Stanghellini, C. (1987). Transpiration of greenhouse crops: an aid to climate management. PhD thesis, Wageningen Agricultural University. doi:10.18174/202121
  13. Katsoulas, N. & Stanghellini, C. (2019). Modelling crop transpiration in greenhouses: different models for different applications. Agronomy, 9(7), 392. doi:10.3390/agronomy9070392
  14. Ayers, R.S. & Westcot, D.W. (1985). Water quality for agriculture. FAO Irrigation and Drainage Paper 29 Rev.1, Rome. Yana maimaita teburin karban gishiri na Maas da Hoffman.
Gaskiya game da iyakoki. Ba komai bane cikin FAO-56. Alal misali, ba a hada da wardi da furanni na kayan ado ba; zurfin saiwoyi, rabon amfani da karban gishiri da kayan aikin ke amfani da su ga wadannan kiyasi ne masu tushe daga kungiyoyin amfanin gona masu kama da su da kuma daga USDA Handbook 60, ba dabi’un FAO na ainihi ba. Alkaluman Makkink matsakaicin yanayi ne na wata-wata ga De Bilt, ba wani awo ba ne ga gonar ka. Don haka a yi amfani da sakamakon a matsayin farawa, ba a matsayin kalma ta karshe ba. Na’urori masu auna sigina a cikin kasa ne ke ba da amsar ainihi.
Tambayoyin da aka fi yawan yi
Menene Growers Toolbox?

Wani jerin kayan aiki masu amfani wadanda ke amsa tambayoyin girma nan take, farawa da na’urar lissafin bukatar ruwa. Babu wani fam da za a cika, sai dai amsa kai tsaye.

Ta yaya na’urar lissafin ruwa ke aiki?

Ka shigar da wasu kadan bayanai game da gonarka sai ta kiyasta bukatar ruwanka cikin kimanin dakika 30, an daidaita shi bisa matakin girma da amfanin gonarka yake ciki.

Me yasa bukatar ruwa ke canzawa da matakin girma?

Shuke-shuke suna amfani da ruwa daban-daban yayin da suke ci gaba, don haka na’urar lissafin tana lissafin matakin domin bayar da lambar da ta fi zama gaskiya fiye da adadi tabbatacce.

Shin shawarwarin sun ginu bisa ilimin kimiyya na gaskiya?

Eh. Lissafin sun samo asali daga tushen da aka amince da su da kuma tushen kimiyya, wadanda aka jera a shafin.

Ina bukatar asusu domin amfani da kayan aikin?

A’a. Kayan aikin suna bayar da amsa nan take babu abin da za ka yi rajista da shi. Domin bayanai kai tsaye daga wurinka, duba na’urori masu auna sigina.

Shin FairGrow zai iya yin wannan kai tsaye?

Eh. Tare da na’urorinka na auna sigina, FairGrow yana bibiyar yanayi kai tsaye kuma yana ci gaba da baka shawara yayin da abubuwa ke canzawa. Duba yadda yake aiki.

script> /* ===== DATA ===== */ var FG_TYPES = [ {key:’volkstuin’, label:’Allotment / kitchen garden’, desc:’Mixed vegetables, simple’, gh:false, crop:’veg’, zone:100, icon:’‘}, {key:’siertuin’, label:’Ornamental garden’, desc:’Borders, shrubs, lawn’, gh:false, crop:’orn’, zone:120, icon:’‘}, {key:’hobbykas’, label:’Hobby greenhouse’, desc:’Tomato, pepper, cuttings’, gh:true, crop:’tomato’, zone:60, icon:’‘}, {key:’rozenkwekerij’, label:’Rose nursery’, desc:’Cut flowers, high precision’, gh:true, crop:’roses’, zone:50, icon:’‘}, {key:’boomkwekerij’, label:’Tree nursery’, desc:’Trees, shrubs, containers’, gh:false, crop:’nursery’, zone:150, icon:’‘}, {key:’groentekas’, label:’Vegetable greenhouse (pro)’, desc:’Large-scale under glass’, gh:true, crop:’cucumber’, zone:50, icon:’‘} ]; /* kc=[initieel,mid,eind] (FAO-56 Tab.12); ghRate=L/m2/dag (kaspraktijk, piek); zr=worteldiepte m (Tab.22); p=uitputtingsfractie (Tab.22); h=gewashoogte m; tbase=GDD-basistemp; salt={a:drempel dS/m, b:helling %/dS/m} (Maas&Hoffman/FAO-29); est=true -> zr/p/salt zijn schatting (gewas niet als zodanig in FAO-56) */ var FG_CROPS = { veg: {label:’Vegetables (general)’, kc:[0.70,1.05,0.95], ghRate:2.5, zr:0.5, p:0.40, h:0.4, tbase:6, salt:{a:1.5,b:12}, est:true}, tomato: {label:’Tomato’, kc:[0.60,1.15,0.80], ghRate:4.5, zr:1.0, p:0.40, h:1.0, tbase:10, salt:{a:2.5,b:9.9}}, cucumber: {label:’Cucumber’, kc:[0.60,1.00,0.75], ghRate:5.0, zr:0.9, p:0.50, h:1.5, tbase:10, salt:{a:2.5,b:13}}, pepper: {label:’Pepper’, kc:[0.60,1.05,0.90], ghRate:3.5, zr:0.7, p:0.30, h:0.7, tbase:10, salt:{a:1.5,b:14}}, lettuce: {label:’Lettuce / leafy greens’, kc:[0.70,1.00,0.95], ghRate:2.0, zr:0.4, p:0.30, h:0.3, tbase:5, salt:{a:1.3,b:13}}, strawberry:{label:’Strawberry’, kc:[0.40,0.85,0.75], ghRate:2.8, zr:0.25, p:0.20, h:0.2, tbase:5, salt:{a:1.0,b:33}}, herbs: {label:’Herbs’, kc:[0.50,0.90,0.80], ghRate:1.8, zr:0.4, p:0.40, h:0.4, tbase:7, salt:{a:1.5,b:12}, est:true}, roses: {label:’Roses / cut flowers’, kc:[0.50,1.00,0.85], ghRate:3.0, zr:0.5, p:0.40, h:0.8, tbase:8, salt:{a:1.7,b:6.7}, est:true}, orn: {label:’Ornamentals / borders’, kc:[0.50,1.00,0.85], ghRate:3.0, zr:0.5, p:0.40, h:0.5, tbase:7, salt:{a:1.8,b:7.0}, est:true}, nursery: {label:’Tree / shrub nursery’, kc:[0.30,1.05,0.50], ghRate:2.5, zr:0.8, p:0.50, h:1.5, tbase:6, salt:{a:1.5,b:10}, est:true}, lawn: {label:’Lawn’, kc:[0.90,0.95,0.95], ghRate:2.0, zr:0.6, p:0.40, h:0.1, tbase:5, salt:{a:3.0,b:7.0}, est:true}, seedlings: {label:’Seedlings / cuttings’, kc:[0.40,0.70,0.60], ghRate:1.2, zr:0.15, p:0.30, h:0.15, tbase:8, salt:{a:1.0,b:15}, est:true} }; var FG_ETO = {spring:2.5, summer:3.5, peak:4.0, autumn:1.5, winter:0.3}; /* Makkink mm/dag, De Bilt */ var FG_GHMULT = {spring:1.00, summer:1.25, peak:1.35, autumn:0.85, winter:0.65}; var FG_GH_REDUCT = 0.7; /* kasreductie op ETo (Stanghellini) */ /* fc/wp = volumetrisch bij veldcapaciteit/verwelkingspunt (FAO-56 Tab.19); buffer = ruwe RAW mm voor eenvoudige modus */ var FG_SOIL = { sand: {label:’Sand’, fc:0.12, wp:0.05, buffer:8}, sandyloam: {label:’Sandy loam’, fc:0.21, wp:0.09, buffer:12}, loam: {label:’Loam’, fc:0.27, wp:0.12, buffer:16}, siltloam: {label:’Silt loam’, fc:0.30, wp:0.15, buffer:18}, clay: {label:’Clay’, fc:0.38, wp:0.22, buffer:20} }; var FG_EA = {drip:95, hydro:98, fog:85, sprinkler:78, hand:70}; /* toepassingsefficientie % */ var fgState = {type:null, mode:’simple’}; /* ===== STEP 1 RENDER ===== */ function fgRenderTypes(){ var g=document.getElementById(‘fgTypeGrid’); var h=”; for(var i=0;i‘+t.icon+’‘+t.label+’‘+t.desc+’
‘; } g.innerHTML=h; } function fgPopulateCrops(sel){ var s=document.getElementById(‘fgCrop’); var h=”; for(var k in FG_CROPS){ h+=’‘; } s.innerHTML=h; } function fgPickType(key){ var t=null; for(var i=0;ihi){ return hi; } return v; } function fgVal(id){ var e=document.getElementById(id); return e?e.value:”; } function fgApplyDefaults(crop, gh){ if(!crop){ return; } document.getElementById(‘fgZr’).value = crop.zr; document.getElementById(‘fgP’).value = crop.p; document.getElementById(‘fgH’).value = crop.h; document.getElementById(‘fgU2’).value = gh ? 1 : 2; document.getElementById(‘fgRH’).value = gh ? 70 : 45; } function fgCropChanged(){ var t=fgState.type; var gh = fgVal(‘fgGh’)===’1′; fgApplyDefaults(FG_CROPS[fgVal(‘fgCrop’)], gh); fgCalc(); } function fgSyncEa(){ var ea=FG_EA[fgVal(‘fgIrr’)]; if(ea){ document.getElementById(‘fgEa’).value=ea; } fgCalc(); } function fgBack(){ document.getElementById(‘fgStep2′).style.display=’none’; document.getElementById(‘fgStep1′).style.display=’block’; document.getElementById(‘fgModalSub’).textContent=’Choose your type of crop’; } function fgMode(m){ fgState.mode=m; document.getElementById(‘fgSimpleBtn’).className = m===’simple’?’on’:”; document.getElementById(‘fgAdvBtn’).className = m===’advanced’?’on’:”; document.getElementById(‘fgAdvBlock’).className = m===’advanced’?’fg-adv show’:’fg-adv’; fgCalc(); } function fgKcFor(crop,stageIdx){ var kc=crop.kc; /* [ini,mid,end] */ if(stageIdx===0) return kc[0]; if(stageIdx===1) return (kc[0]+kc[1])/2; /* vegetatief: oplopend */ if(stageIdx===2) return kc[1]; return kc[2]; } /* ===== CALCULATE ===== */ function fgCalc(){ var t=fgState.type; if(!t){ return; } var adv = fgState.mode===’advanced’; var area=parseFloat(fgVal(‘fgArea’))||0; var crop=FG_CROPS[fgVal(‘fgCrop’)]; var stage=parseInt(fgVal(‘fgStage’),10); var season=fgVal(‘fgSeason’); var gh = fgVal(‘fgGh’)===’1′; var soil=FG_SOIL[fgVal(‘fgSoil’)]||FG_SOIL.loam; /* referentieverdamping ETo */ var manual=false; if(adv){ if(fgVal(‘fgEtoSrc’)===’manual’){ manual=true; } } var emw=document.getElementById(‘fgEtoManWrap’); if(emw){ emw.style.display = manual?’block’:’none’; } var etoBase = manual ? (parseFloat(fgVal(‘fgEtoMan’))||0) : FG_ETO[season]; var ghReduct = gh?FG_GH_REDUCT:1; var eto = etoBase*ghReduct; /* Kc en klimaatcorrectie (FAO-56 Eq.62/65) */ var kcTab=fgKcFor(crop,stage); var kcAdj=kcTab; var h=crop.h, u2=2, rh=45; if(adv){ h=fgClamp(fgVal(‘fgH’),0.1,10); u2=fgClamp(fgVal(‘fgU2’),1,6); rh=fgClamp(fgVal(‘fgRH’),20,80); var doAdj=false; if(stage===2){ if(kcTab>=0.45){ doAdj=true; } } if(stage===3){ if(kcTab>=0.45){ doAdj=true; } } if(doAdj){ kcAdj = kcTab + (0.04*(u2-2) – 0.004*(rh-45))*Math.pow(h/3,0.3); if(kcAdj<0.1){ kcAdj=0.1; } } } var rain=0; if(adv){ if(!gh){ rain=parseFloat(fgVal('fgRain'))||0; } } var ea = adv ? (fgClamp(fgVal('fgEa'),40,98)/100) : (gh?0.95:0.90); /* ETc en liters/dag */ var etc, lpd; if(adv){ etc = eto*kcAdj - rain; if(etc<0){ etc=0; } lpd = etc*area/ea; } else if(gh){ var base=crop.ghRate*FG_GHMULT[season]; var stageMul=[0.45,0.8,1.0,0.7][stage]; etc=base*stageMul; lpd=etc*area/0.95; } else { etc = Math.max(0, FG_ETO[season]*kcTab); lpd=etc*area/0.90; } var lpw=lpd*7; /* bodemwaterbalans / gietinterval */ var freq, perGift, tawmm=0, rawmm=0, pAdj=0, netmm=0, grossmm=0; if(adv){ var zr=fgClamp(fgVal('fgZr'),0.1,2); var pBase=fgClamp(fgVal('fgP'),0.1,0.8); pAdj = pBase + 0.04*(5-etc); if(pAdj<0.1){ pAdj=0.1; } if(pAdj>0.8){ pAdj=0.8; } tawmm = 1000*(soil.fc-soil.wp)*zr; rawmm = pAdj*tawmm; netmm = rawmm; grossmm = rawmm/ea; freq = etc>0 ? Math.max(1, Math.round(rawmm/etc)) : 7; perGift = grossmm*area; } else { var buf = gh?8:soil.buffer; freq = etc>0 ? Math.max(1, Math.round(buf/etc)) : 7; perGift = lpd*freq; } var tank = Math.ceil(Math.max(lpw, perGift)/10)*10; /* GDD (McMaster & Wilhelm) */ var gdd=0; if(adv){ var tx=parseFloat(fgVal(‘fgTmax’)); var tn=parseFloat(fgVal(‘fgTmin’)); if(isNaN(tx)){ tx=20; } if(isNaN(tn)){ tn=10; } if(tx>30){ tx=30; } var tm=(tx+tn)/2; gdd = tm>crop.tbase ? (tm-crop.tbase) : 0; } /* verzilting (Maas & Hoffman) */ var saltRed=0, ece=0; if(adv){ ece=parseFloat(fgVal(‘fgECe’))||0; if(ece>crop.salt.a){ saltRed=crop.salt.b*(ece-crop.salt.a); if(saltRed>100){ saltRed=100; } } } /* aanbevolen Zigbee-set */ var zones=Math.max(1, Math.ceil(area/t.zone)); var soilSensors=Math.max(1, Math.ceil(zones*(adv?1:0.7))); var rec=[‘1x Zigbee gateway (e.g. Woox R7070)’, zones+’x smart tap / valve (e.g. Woox R7060)’, soilSensors+’x soil moisture sensor’]; if(gh){ rec.push(‘1x temperature and humidity sensor for the greenhouse climate’); } if(t.key===’rozenkwekerij’){ rec.push(‘1x smart plug for the pump + 1x water leak sensor’); } if(t.key===’groentekas’){ rec.push(‘1x smart plug for the pump + 1x water leak sensor’); } var tips=[ ‘During germination you water little but often. Keep the top layer moist, but do not let the plant sit in water.’, ‘During leaf growth the need rises. Give gradually more water as the leaves grow.’, ‘This is the thirstiest stage. A lack of water during flowering and fruit set costs the most yield, so keep the level stable.’, ‘During ripening you may scale back. Too much water now actually harms quality (cracking, taste, rot).’ ]; /* hints in geavanceerde velden */ if(adv){ fgSetHtml(‘fgSoilHint’,’θFC = ‘+soil.fc.toFixed(2)+’, θWP = ‘+soil.wp.toFixed(2)+’ m³/m³ (FAO-56 Table 19).’); fgSetHtml(‘fgZrHint’,’Zr and p are pre-filled from FAO-56 Table 22’+(crop.est?’; for this crop type a reasoned estimate (not as such in FAO-56)’:”)+’. p after ET correction: ‘+pAdj.toFixed(2)+’.’); fgSetHtml(‘fgSaltHint’, ece>crop.salt.a ? (‘Threshold a = ‘+crop.salt.a+’ dS/m, slope b = ‘+crop.salt.b+’ %/dS/m’+(crop.est?’ (indicative)’:”)+’.’) : (‘Threshold a = ‘+crop.salt.a+’ dS/m: below that value no yield loss.’)); fgSetHtml(‘fgTbaseHint’,’Base temperature Tbase = ‘+crop.tbase+’ °C for this crop. Tmax is capped at 30 °C.’); } /* resultaat opbouwen */ var html=”; html+=’
Water need
‘; html+=’
‘+fgFmt(lpd)+’ litres / day
‘; html+=’
About ‘+fgFmt(lpw)+’ litres per week for ‘+fgFmt(area,0)+’ m².
‘; html+=’
Watering frequencyabout every ‘+freq+’ ‘+(freq===1?’day’:’days’)+’
‘; html+=’
Per watering‘+fgFmt(perGift)+’ litres
‘; html+=’
Recommended reservoirmin. ‘+fgFmt(tank,0)+’ litres
‘; html+=’
‘+tips[stage]+’
‘; html+=’
Recommended Zigbee set
‘; } s.innerHTML=h; fgRenderPhDetail(); } function fgPhPick(i){ fgPhSel=i; fgRenderPhases(); } function fgRenderPhDetail(){ var p=FG_PHASES[fgPhSel]; var d=document.getElementById(‘phDetail’); var h=’

‘+p.simple+’

‘+p.desc+’

‘; h+=’

What you do: ‘+p.todo+’

‘; if(fgPhMd===’advanced’){ h+=’
FAO stage: ‘+p.fao+’‘+p.bbch+’‘+p.kc+’
‘; } d.innerHTML=h; } function fgPhMode(m){ fgPhMd=m; document.getElementById(‘phSimple’).className = m===’simple’?’on’:”; document.getElementById(‘phAdv’).className = m===’advanced’?’on’:”; document.getElementById(‘phModels’).style.display = m===’advanced’?’grid’:’none’; fgRenderPhDetail(); } /* INIT */ fgRenderTypes(); fgRenderPhases();

Na gode!

Mun karɓi buƙatarka kuma za mu tuntuɓe ka ba da daɗewa ba.

➤ Tuntuɓa kai tsaye cikin kwana 1 na aiki

➤ Shawara bisa yanayin da kake ciki